11 oktober 2009
10 oktober 2009
Sublime
Jag höll på att glömma att bort klänningen, anledningen till att vi har kommit just till Paris. I torsdags tog vi oss till auktionshuset där den ska säljas. Vi träffade experten på dam-mode. En lite knubbig medelålders man. Han bjöd in oss på ett kontor smockfullt med konst från golv till tak. Varenda ledig väggyta täcktes av modern konst och man fick gå försiktigt eftersom golvet var fullt av skulpturer. Ett skåp vid väggen var proppfullt med japansk plåtrobotar och på skrivbordet var det fullt av prylar. Klänningen bokstavligen synades i sömmarna och vi fick veta vem som designat tyget, att numreringen inuti var ordernumret och att skadorna på klänningen begränsade potentiella köpare till museer, samlare eller Dior själva.. Auktionshuset haar flera kunder som köper vintage Haute-Couture att bära. Men då måste skicket vara perfekt. Tyg har svårt att åldras. Särskilt siden. Vi fick också veta att det inte finns något register över kreationerna som Monsieur Dior skapade. Betyget av klänningen blev "Sublime".
sublime
adjectif singulier invariant en genre
1 admirable, parfait
2 familièrement par exagération, délicieux, excellent
3 se dit de sentiments ou d'actes particulièrement élevés
nom masculin singulier
4 celui dont les actes suscitent l'admiration
5 ce qu'il y a de plus élevé dans l'ordre moral, esthétique, intellectuel
Uniqlo
För en vecka sen öppnade Uniqlo sin flagskeppsbutik i Paris. En vecka senare är det fortfarande kaos. Kravallstaket, kö på gatan och trångt, varmt och svettigt i butiken. Butiken är både större och bättre än motsvarigheten i London. Men vad gör det när man måste slåss om kläder som ligger i drivor. Jag provade en Jil Sander-kavaj som satt rätt bra. Men det blev inget köp. Det var för varmt och stökigt och kön till kassan var en kilometer lång.
Frankrikes tolkning och tillämpning av EU-regler.
Här bär man gladeligen kött på axeln och i genomskinlig sopsäck.
Att hitta i Paris
I tunnelbanan finns det kartor med en massa knappar. Man trycker på knappen så lyser det på kartan. Snyggt och praktiskt. Jag har med mig en karta i mobilen. Dels Lonely Planets Parisguide och dels Smart Maps -Paris. Ingen av dom särskilt bra eftersom Location Services inte verkar funka i Paris. Papperskarta är bättre.
Loppisens förlovade land
Les Puces de Saint-Ouen
”Marché aux puces” heter det på franska vilket tycks gett upphov till det svenska ordagrant översatta ”loppmarknad”. I Frankrike är det uppenbart varför...
På en pappkartong på trottoaren säljer en kvinna en burk Ravioli. En man säljer sin fjärrkontroll och ett batteri till en mobiltelefon.
Vi har varit på tre loppisar. Aligre, Montreuil och Saint-Ouen. Montreuil var eländigast, Aligre var pyttelitet men mycket sympatiskt och Saint-Ouen hade mest antikviteter. I Saint-Ouen är det inga problem att hitta Thonet och Eames. En handlare säljer massiva ekdörrar. En annan kollosala fontäner. Uppstoppade lejon finns det gott om. En affär sålde en halv uppstoppad giraff (halsen och uppåt). Dessutom hade handlarna i Saint-Ouen dukat upp med vin, ost, bröd och annat småplock. Jättetrevligt.
Saint-Ouen är ett måste om du besöker Paris. Älskar man loppisar åker man till Aligre och Montreuil. Imorgon kanske vi besöker Vanves. Vi får se.
9 oktober 2009
Att inte passa in
Vi är fyra som åkt till Paris. Vi passar inte riktigt in. Fransmännen nekar oss än det ena än det andra. De skakar på huvet och ryker uppgivet på axlarna. De hänvisar till oskrivna regler och tar extra betalt. Vi är nämligen fyra stycken. Men Paris tycks byggt för tre.
I tunnelbanan t ex: Tre sittplatser när man väntar på tåget. Inte fyra.
En enkel hissresa på hotellet blir ett exempel på fransk logik. Utanför hissen står det klart och tydligt att hissen är gjord för två personer (2). Inuti hissen visar skylten klart och tydligt att hissen är gjord för fyra (4). Efter en snabb konsultation av hotellpersonalen konstateras att hissen tar tre personer (3). Det framstår som uppenbart. Inget resonnemang. Ingen förklaring, receptionisten lyfter inte ens blicken. Hon håller tyst upp tre fingrar i luften. Man får bara åka tre personer åt gången.
En helt enkel taxiresa blir som en safari i okänt land: –Nous sommes quatres? –Vous êtes quatre!?! Ben, non, mais c'est impossible! Pof, Alors! Oh, la la, mais non. eau de vie! Ben, Il'y a un souscharge enfin! Det rycks på axlar, det stånkas och stönas. Det ska mycket till att få sitta fram i en taxi i Paris. Franska taxibilar är gjorda för tre.
Vi passar inte in.
Tre bestick
Häromdagen ägnade jag kanske trettio sekunder åt Guide Michelin's betygssystem. Det är ett genialiskt system egentligen. En stjärna är mycket bra, tre stjärnor är enastående. Varför envisas man att betygsätta t ex filmer på en skala från ett till tio? Eller ens från ett till fem? Och varför ens ägna sig åt att betygsätta restauranger som inte är bra? Men Guide Michelin, eller Guide Rouge - vilket man nu föredrar, har ett oändligt mycket mer komplicerat system. Man kan få ett till fyra bestick t ex.
Hur som helst åt vi alldeles nyss på El Mansour, en Marokansk restaurang som fått tre bestick av Guide Michelin. Det var nog en gammal recension. Det var gott men det var onödigt dyrt. Cous-Cous för 6 personer: 4500:- De borde fått tre rånarluvor.
"Gratis" "internet" på hotellet.
Free WiFi står det. Free verkar syfta på att det är trådlöst, för gratis är det inte. FreeBox är låst och hotellets eget FreePass fungerar inte alls. Det blir så svårt att blogga att jag får skriva i word och posta när internet är lagat.
Rätt mätt
Just nu är jag rätt mätt på Paris. Det ösregnar och åskar. Inget jag hade räknat med när jag packade mina kläder direkt.
8 oktober 2009
Jag ska aldrig mer äta igen!
Middagen på Le Meurice började 19:30 och slutade inte förrän 00:30. Vi åt med andra ord i fem timmar i sträck!
7 oktober 2009
8 september 2009
Paris
Jag, min mamma och mina systrar ska till Paris och sälja en begagnad klänning. Häng med!
"This is the problem with civilians wanting to go to war...Once you've been there, you never want to go again unless you absolutely have to. ...It's like France."
På torsdagen ska vi äta en bit på Le Meurice som Pelle B på 100 Michelin Stars in 1 year tipsade om. Man bör tydligen ha kavaj på sig när man äter trestjärnigt.
På fredagen äter vi på La Coupole.
Jag hoppas att vi får tid att spendera några timmar på Guerrisol! Jag skulle gärna åka förbi Colette, äta Falaffel i Le Marais på Rue des Rosiers och kolla på Uniqlo's nya flagship store men jag tror inte vi hinner... Vi ska ju på loppisen också.
11 juli 2009
Sundby gård
På Ornö ligger Sundby gård. Idag var det insamling till Röda Korset med loppis, auktion och tombola. Vi köpte en gammal cykel för 50:-, en korkskruv i trä från Malta för 5:- och en LP, Swe-Danes live på Berns för 10:-. Man kunde åka sjöflyg också men det missade vi. Sen bjöd Ingrid på god lunch i huset som Franz byggde för 38 år sen.
Stafett
Öborna tävlade stafett. Först luftmadrass i motvind, sen roddbåt runt badholmen, därefter cykel och till sist sprang dom. Den som vinner måste anordna nästa års tävling vilket innebär att några lag tvekar.
9 juli 2009
Sopstationen
Som utlovat. Det bästa av två världar. Väl värt ett besök. Tack Jens för tipset. Det hände såå mycket som inte fastnade på stillbild.
8 juli 2009
Middag.
Till slut blev det supermiddag på trois cochons. En hel panna kött. Det blev doggy bag.
Ska du till Köpenhamn ska du äta här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)